Organisationen BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) har stämt Wikimedia Sverige för upphovsrättsintrång. I det här inlägget tänker jag försöka reda ut vad det handlar om och om det är något som kan få konsekvenser för organisationer som funderar på att samarbeta med eller redan samarbetar med Wikipedia.

Vem är vem?

BUS är en organisation för bildkonstnärer i Sverige. BUS vikitgaste uppgift är att bevaka och adminstrera att medlemmarna får betalt när deras verka återges i olika sammanhang. Man erbjuder också juridisk hjälp till medlemmar .STIM är en motsvarighet till BUS inom musikområdet

Wikimedia Sverige är en stödförening till Wikimedia Foundation, som driver Wikipedia.

Belyst modernt konstverk utomhus

Mer än bara vänner? Skulpturgrupp av Thomas Nordström, Hammarby sjöstad .Photo by Holger.Ellgaard (Own work) [CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Vad gäller saken?

Stämningen gäller webbplatsen offentligkonst.se, som Wikimedia har skapat.  Webbplatsen gör det möjligt att söka efter offentlig konst i Sverige. Man söker antingen genom en kartvy eller genom att söka på konstnär eller titel. Det finns bilder på konstverken, som olika Wikipediaanvändare har laddat upp.

Det är också de här bilderna som konflikten gäller. BUS anser att det här är en avbildning av deras medlemmars verk och de därför har rätt till ersättning för den. Wikimedia anser att så inte är fallet, utan att man har rätt att avbilda offentlig konst utan att behöva ersätta upphovsmannen.

Här är det dags att stanna upp och förtydliga lite. Den här frågan gäller offentlig och upphovsrättsligt skyddad konst. All konst som inte omfattas av upphovsrättsligt skydd, Där upphovsmannen har varit död i över sjuttio år får alltid återges, utan att någon kan kräva ersättning. Man får å andra sidan aldrig sprida reproduktioner av konst som omfattas av upphovsrättsligt skydd, som inte är offentlig, utan att ersätta eller ha ett avtal med upphovsmannen. Det är de flesta överens om. Med offentlig konst menar man ett konstverk som står permanent utomhus i offentlig miljö. Till exempel en staty.

Vad säger lagen?

Teknikutvecklingen när det gäller att sprida information och media är snabb. Lagstiftningsprocesser är däremot långsamma. De delar av upphovsrättlagen som reglerar hur man får avbilda och sprida offentlig konst är från 1960-talet. Långt innan internet fanns. Det verkar klart att man får avbilda offentlig konst i tidningar och på vykort utan att ersätta  upphovsmannen. Frågan är nu om samma sak gäller spridning via internet. Här finns det uppenbarligen olika tolkningar och det är det som ska avgöras i domstol.

Principfrågor

Den här stämningen handlar projektet offentligkonst.se, men frågan är större än så. Wikimedia, arkiv och museer vill kunna göra så mycket material tillgängligt via nätet som möjligt. En stor del, nästan  hela 1900-talet,  av det historiska och kulturhistoriska källmaterialet omfattas av upphovrättsligt skydd. Det finns starka skäl, både principiella och ekonomiska som gör att att man inte vill betala för att kunna visa det via nätet.

Upphovrättsorganisationerna å andra sidan är ju till för att bevaka att medlemmarna får betalt när deras verk reproduceras och i synnerhet när det görs i stor skala.

Nyligen kom det också lagstiftning på upphovrättsområdet, som gör det möjligt för rättighetshavarnas organisationer att teckna licensavtal för stora mängder material, även sådant som inte gjorts av medlemmar eller där upphovsmannen är okänd. Sådant material har varit svårt eller nästan ogörligt att sprida tidigare, även om man har varit beredd att erätta upphovsmannen,.

De organisationer som representerar upphovsmännen kommer därför säkerligen att försöka få till stånd sådana här licensavtal när det gäller stora samlingar av material, som  offentligkonst.se. Wikimedia och andra organisationer kommer säkerligen att fortsätta arbeta för att  gör så mycket material fritt tillgängligt via nätet.

Konsekvenser.

Jag tror inte att utgången av det här målet kommer att få konsekvenser för institutioner som publicerar material via nätet eller som samarbetar med Wikipedia. Däremot tror jag att det kan vara ett tecken på rättighetshavarnas organisationer i större usträckning är beredda att ta strid för ersättning för digitalisering och var gränserna går för vad som kan göras tillgängligt fritt.

Det är frågor som är viktiga för båda sidor och för samhället i stort.

Länkar

BUS pressmeddelande om stämningen

Wikimedias kommentar

Daniel Westmans tolkning av den juridiska frågan