HorizonreportNMC Horizon Report : 2013 Museum Edition publiceras årligen av New Media Consortium och Marcus Institute for Digital Education in the Arts.

Den årliga rapporten är en del av NMC Horizon Project , en forskningssatsning som inrättades 2002 och som identifierar och beskriver ny teknik som kan få en stor inverkan över fem år efter offentliggörandet. Syftet med rapporten är att lyfta tekniker som kan komma att påverka museisektorn och därmed också utbildningar.

I rapporten presenteras sex tekniker som inom olika tidsspann uppskattas bli en del av museisektorn. Tidsramarna spänner över 1 till 5 år.

Teknikerna kan i olika grader redan vara i bruk vid museer, och bedömningen av deras potentiella bredare genomslag baseras bland annat på nu pågående och genomförda projekt och utställningar.

På ett års sikt

Inom det närmaste året bedöms två områden vara särskilt intressanta för museisektorn: BYOD – Bring Your Own Device och crowdsourcing. Båda är metoder för besökare att engagera sig med museer på en djupare nivå. Det kan handla om att ta del av innehåll och det kan handla om att bidra med information eller synpunkter som till exempel påverkar utformningen av den utställning.

BYOD har sitt ursprung i att personalen har behov av att arbeta med egna bärbara datorer eller mobiltelefoner. Idag har också besökarna i allt större grad smartphones med sig vid museibesöket. Det möjliggör interaktion och förstärkning av museiupplevelsen på ett helt nytt sätt.

Med crowdsourcing  menas olika sätt att utnyttja samlade idéer och arbeta för en gemenskap av individer runt ett mål . Wikipedia är kanske det mest kända exemplet på just crowdsourcing.

Crowdsourcing. Tjänsten bygger på det arbete som tusentals av frivilliga bidrar med i form av att sammanställa och redigera historisk och nutida forskning i en öppen plattform .

Många museer använder crowdsourcing för att främja samhällsengagemang genom sociala medier, exempelvis genom att uppmana besökarna att lämna synpunkter och bidra med texter och bilder. Det ger en interaktiv dimension till händelser och utställningar .

På två till tre års sikt

På lite längre sikt, två till tre år, antas två tekniker bli anammade i museisektorn på ett mer allmänt plan. Dessa är elektronisk publicering och platsbaserade tjänster. Elektronisk publicering omvandlar arbetsflöden för innehållsproduktion vid museer över hela världen, och ställer högre krav på integrering av multimedia och interaktivitet.

Stora medieföretag sätter standarden för vad elektronisk publicering kan åstadkomma. Tendensen är att vi ser allt fler elektroniska publikationer som är rika på exempelvis rörliga bilder, bildspel och ljud.

Platsbaserade tjänster redan är starkt integrerade i människors vardag. De flesta har inställningar i mobiltelefonen som gör att deras geografiska position är synlig för andra. Genom denna teknik kan man aktivera innehåll relaterat till var individen befinner sig, tack vare WiFi med accesspunkter  GPS och till exempel förbättrade RFID-taggar. Med tekniken kan man medvetet guida besökarna genom ett utrymme, ge personligt anpassad information och ge vägbeskrivning till utställningar som passar det besökarens specifika intressen.

På 4–5 års sikt

På längre sikt kan vi se en mer allmän integrering av så kallade naturliga användargränssnitt. Det betyder att gränsen mellan dator och människa minskar, och att information om oss själva omvandlas till data som vi delar med oss av. Ett exempel är appar där vi matar in längd och vikt och sedan får tillbaka antal kalorier vi gjort av med under en löprunda. Andra exempel är gränssnitt reagerar på beröring, rörelser, röster och ansiktsuttryck.

En annan viktig förändring de kommande fyra–fem åren är att vi kommer att få redskap för att vårda och bevara digitala objekt, som till exempel programvaror för att arkivera både objekt och metadata. Det gäller framförallt mer komplicerade digitala objekt som till exempel digitala konstverk.

Det handlar också om att fortsätta digitalisera känsliga föremål med avancerad digital teknik som återspeglar konstnärens ursprungliga avsikter med verket eller på ett bättre sätt än idag digitalt kan förmedla objektets fysiska natur.

I rapporten tas flera andra viktiga trender upp, till exempel att besökare förväntar sig en sömlös upplevelse av museet, mellan teknik och fysisk miljö och mellan olika plattformar. Detsamma gäller personalens upplevelse av sin arbetsmiljö.

En av de viktigaste trenderna är just den förändrade arbetsmiljön för personal i museisektorn.  Vi är inte längre knutna till skrivbord när vi vill använda datorer. Förväntningarna ökar på att arbeta hemifrån eller på resa, och att alltid ha tillgång till nödvändig information.  Besökarna förväntar sig på samma sätt ha tillgång till adresser, vägbeskrivningar, öppettider, recensioner osv. Det är en följd av att datorn numera finns i mobila enheter som surfplattor och mobiltelefoner.

Inte minst förväntas behovet av digital kompetens inom museisektorn stiga kraftigt. Oavsett vilken yrkesroll man har inom museet krävs digital kompetens. För att kunna bedriva arbetet effektivt och öka produktiviteten, men också för att kunna möta den digitalt kompetente besökaren. Lika viktigt är det att förstå vad digital delaktighet innebär och kunna nå ut till de som står utanför den digitala världen.

Ta del av hela rapporten här >>