museer_tribes

Vi människor har alltid fascinerats av berättelser och upplevelser, men de har kommit att betyda något alldeles särskilt för oss idag. Om vi förr ärvde en gård, eller ett skomakaryrke, så tvingas vi nu själva definiera vilka vi vill bli. När allt mindre tas för givet, och är oss givet, så blir berättelser och upplevelser de medel vi använder för att göra det.

Medan individen får alltmer utrymme i samhället, så ser vi en motsatt rörelse där vi gräver nya rötter genom tribes som samlas kring starka passioner och intressen. Exempel på passioner kan vara löpning, hundar eller melodifestivalen. De tribes vi tillhör har på många sätt blivit viktigare för oss än vår nationalitet, samhällsklass och arbete. De berättelser och upplevelser vi delar med våra tribes hjälper oss att uppfinna oss själva och det påverkar även våra beslut.

Traditionellt brukar målgrupper beskrivas utifrån ett antal olika egenskaper, som till exempel ålder, kön och bostadsort. Därefter förutsätts individerna i gruppen ha mycket gemensamt. Detta var kanske sant för 50 år sedan, när vi var ännu mer förutsägbara, men idag är tribes en mycket bättre beskrivning av den nya sociala verkligheten.

Organisationer som definierar sina målgrupper som tribes, får ett väldigt rikt sammanhang att ösa ur. Med en hel kultur som utgångspunkt kan de bland annat kartlägga var deras målgrupp samlas, vilka de följer, hur de kommunicerar och vad de värdesätter. Med sina nyvunna insikter kan de sedan formulera ett erbjudande eller samarbete som träffar mitt i prick och stimulerar ett högt engagemang.

Museer har mycket att vinna på nå ut till och samarbeta med tribes. Dels är deras teman och utställningar en bra utgångspunkt, och dels är de redan vana vid att tillhandahålla platser för upplevelser. Det som krävs är nya sätt att tänka och agera, som är både spännande och givande.

Elia Mörling

Elia arbetar med kommunikation och varumärkesstrategier.
Du hittar honom bland annat via twitter: @tribalingswe